Publikationer
Idépapper
-
Dagens investeringar i infrastruktur formar framtiden. Hur vi prioriterar och satsar idag, är avgörande för vår förmåga att nå uppställda mål i framtiden. Därför har vi tagit initiativ till ett idépapper som problematiserar hur metoder och arbetssätt i infrastrukturplaneringen formar vilka satsningar som görs - och inte görs.
-
I vårt idépapper, “En ny, hållbar frihetsreform för framtidens mobilitet - Vad kan staten göra?” presenteras tre förslag för hur staten kan skapa en riktningsförändring i hur vi utvecklar transportsystemet. Förslagen utgår från en bredare vision om en ny, hållbar frihetsreform för framtidens mobilitet där vi går bortom det bilcentrerade tänket och visar hur kollektivtrafik, delade mobilitetstjänster och smart teknik kan förenas för att skapa en smidigare, mer hållbar och inkluderande vardag för alla.
Rapporter & PM
-
-
Kollektivtrafikplaneringen har länge skett med fokus på att öka resandet. Denna PM har i stället som utgångspunkt att kollektivtrafikens huvudsakliga nytta är att skapa tillgänglighet, dvs. möjliggöra att ta del av något som antingen är eftersträvat eller behövt såsom utbildning, service, kultur och arbete. PM:et riktar sig till dig som arbetar i en regional kollektivtrafikmyndighet (RKM). Syftet är att reflektera kring möjliga målformuleringar och viktiga insatsområden inför kommande trafikförsörjningsprogram.
-
Under 2021-2022 engagerades ett 80-tal ledande experter inom kollektivtrafik, andra delade mobilitetstjänster, stadsplanering och forskning för att utforska framtidens kollektiva resande. Utifrån fem fokusområden, som mejslades fram av experterna i en process under hösten 2021, har befintlig forskning lyfts fram och sammanställts. Forskare knutna till K2 och med koppling till Lunds universitet, VTI, Malmö universitet, Linköpings universitet och Rise har deltagit i arbetet.
En serie öppna kunskapsluncher och seminarier genomförts för att synliggöra olika perspektiv och frågeställningar inom de fem fokusområdena. Med detta som grund har experterna, genom flera tematiska workshops, utvecklat idéer, konkreta åtgärdsområden och förslag. Arbetet har tagit utgångspunkt i metoden “Three Horizons” som är ett ramverk för att synliggöra och diskutera nulägesbilder, framtidshorisonter och åtgärder för att skapa förändring i en önskad riktning - Med detta som underlag har rapporten “Framtidens kollektiva mobilitet - nästa steg för hållbart resande” stegvis växt fram, utvecklats och förfinats i konstant dialog inom expertgruppen.
Kunskapssamman-
ställningar
-
Gaturummet betraktas ofta som vår viktigaste allmänna plats – trots det består stora delar av städers ytor av bildominerade gator med begränsat utrymme för människor att gå, cykla och umgås. K2-forskarna Russell Cannon och Jakob Allanson har sammanställt kunskap om hur utrymmen i städer kan ställas om på sätt som gör dem mer attraktiva att bo och verka i, och som gör hållbara transportmedel mer attraktiva och effektiva
-
Priset har stor påverkan på när, var och hur människor reser. Samtidigt skapar förändrade resmönster behov av nya typer av biljetter i kollektivtrafiken. Hur kan kollektivtrafikens och andra trafikslags prissättning förändras på sätt som minskar kostnader, ökar intäkter och gör hållbar mobilitet mer attraktivt? K2:s forskare Ulrik Berggren från Lunds universitet har sammanställt en kunskapsöversikt som erbjuder en utgångspunkt för dialog och strategiutveckling kring intäktsmodeller.
-
Förändringar i samhället väcker många frågor, både om hur och vad som ska finansieras inom ramen för framtidens kollektivtrafik. K2:s Jens Portinson Hylander och John Hultén har sammanställt kunskap om hur dagens modell för organisation och finansiering ser ut och hur den förändrats över tid.
-
Hur kan kollektivtrafiken omdefiniera sin roll för att bli bättre på att dra nytta av möjligheterna med andra hållbara trafikslag, kombinerat resande och integrerade mobilitetstjänster? Rådslagets rådgivare Göran Smith från RISE Research Institutes of Sweden har sammanställt kunskap om kollektivtrafikens roll i Sverige idag samt hur rollens utveckling för närvarande diskuteras.
-
För att uppnå ett hållbart transportsystem räcker det inte att fokusera på förnybara drivmedel och energieffektiva fordon, vi behöver även förstå människors resvanor för att kunna påverka färdmedelsval och anpassa kollektivtrafiken efter förändrade behov. Varför reser vi som vi gör? Hur har våra resvanor förändrats under de senaste årtiondena, och hur har de påverkats av pandemin?
Internationella utblickar
-
Rapporten uppmärksammar bland annat vid-behovstjänster som erbjuder resenärer turer vid behov inom ett visst område, så kallade ”Micro-transit”. En annan lösning som beskrivs är ”Bus On Shoulder”, som innebär särskilda filer på motorvägar för bussar med låg hastighet, särskilt under pendlingstider. Långsamma gator för att förhindra trafik är ytterligare ett initiativ som implementerats i Kalifornien. Rapporten är skriven av Saeid Pira under hans praktik på K2.
-
Banbrytande teknik och anpassning till den äldre populationen, det är vad som utmärker kollektivtrafiklösningarna som införts i Japan enligt K2:s praktikant Saeid Pira. Saeid Pira tog under sin praktik på K2 fram ett antal rapporter som utforskar innovativa kollektivtrafiklösningar runt om i världen.
-
Rapporten uppmärksammar bland annat expressbuss-tjänster, försök med flygande taxi samt efterfrågestyrda kollektivtrafiktjänster i Förenade Arabemiraten. Rapporten är skriven av Saeid Pira under hans praktik på K2.
Kontakta Rådslagets tankesmedja!
Elias Arnestrand
Projektledare, Rådslaget tankesmedja
✉︎ elias.arnestrand@radslaget.se
Kärngrupp
Erik Norling
Chef trafikförvaltningen, Region Stockholm, och vd för SL
John Hultén
Programchef, ShiftSweden
Sofia Hellberg
Infrastruktur- och kollektivtrafikchef
Västra Götalandsregionen
Johan Wadman
VD, Svensk Kollektivtrafik
Maria Nyman
Trafikdirektör, Skånetrafiken
Lars Backström
VD, Västtrafik
Jens Plambeck
Strategichef
Trafikförvaltningen, Trafikförvaltningen Stockholm
Helena Svensson
Föreståndare, K2